Ja den frågan har jag ställt mig många gånger nu.
Men inget svar har jag fått och kommer aldrig få heller och det vet JAG !!
Men att ha detta så nära in på en själv gör jävligt ont.
Jag kan nästan inte sova svårt att koppla av skallen går på högtryck snart vet jag knappt om jag är ovanför ytan längre.
Att vara med sjuk är fan inte lätt ...!!!
All energi och tröst läggs självklart på Niklas det är ju fasen han som är drabbad JA ..! Jag är nog patetisk men jag mår inte bra, jag vill bara gråta men det hjälper inte, jag vill skrika men inte det hjälper heller. Paniken kryper allt närmare och jag måste också gå tillbaka till jobbet.
Jobbet som jag saknar men har jag energi och styrka till brukarna?
Men att vara jag som ännu en gång står bredvid en med denna jävla sjukdom är inte lätt det heller.
Cancern tog min älskade mamma Ann-Britt Bratt 1999 endast 53 år gammal.
Du ska fan inte få ta min älskade man Niklas jag tänker kämpa ända tills jag själv stupar och det ska du veta ditt as. Envis är jag
Hatar dig tumör/ cancer hatar hatar du har förstört tillräckligt nu ska jag vinna....!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar