Folkskygg

Ni som tycker jag är tjatig om hur jag/ vi mår kan sluta läsa på en gång ! Men bloggen funkar som en dagbok för mig. Alla... .... Välkomna att fortsätta läsa 

Som jag är och mår just känner jag mig nästan folkskygg. Jag umgås knappt med någon mer än kolegorna på arbetstid. Ibland känns det väldigt ensamt och ibland är det skönt. Jag är och känner mig väldigt osocial nu för tiden. Mitt mående fladdrar ena dagen är helt okej nästa dag kan jag knappt äta och jag mår väldigt illa och får upp nästan allt. Gråten paniken rädslan kryper ända in i märgen och mina tankar att förlora den jag älskar blir så stark.

Det är snart 1 år sedan allt började eller bomben föll!

Jag är så rädd men jag försöker verkligen att vara glad och tänka positivt att allt kommer bli bra att Niklas kommer bli frisk snart och att vi kommer få ett långt härligt liv tillsammans och att våra döttrar och deras barn kommer få ha en morfar att busa med.

Varför ? 

Men ingen har svaret!

Det jag måste är att vara stark och ge Niklas allt jag kan och vi ska verkligen försöka njuta av varandra och livet och våra älskade döttrar och deras barn. 

Om jag ändå hade haft råd att jobba mindre då hade jag kanske haft mer energi och ork att verkligen ? Jag är så trött men har så svårt att sova och när jag väl kan sova då drömmer jag ofta. 

Ja jag vet faktist inte vad, vad jag kan göra för att hjälpa Niklas , finns det något? 

8,5 timmars operation den 28/3 2014

Dominikanska republiken i dec 2014 så underbara minnen och vi förnyade våra löften om evig kärlek. Så härligt att få vara få njuta av livet. 

Julklapp från Erika hon gjorde ett ljus som vi kan ja som minne från 7/12 2015 när vi förnyade löftena och firade 26 år som par för det var just det datumet vi träffades och blev ett par. För 26 år sedan och gifte oss 25/8 1990 . Det som var så kul också var att Niklas bästa kompis var med och bar chafför just den kvällen för 26 år sedan då vi vart ihop och han samt hans fru var även med oss denna kväll och hela våran härliga resa till dominikanska ! 

Tänk om ändå det fanns något mirakel !!!!

Jag skulle kunna ge mitt liv om bara Niklas blev frisk. Jag beundrar honom så jäkla mycket han är så stark sådan kämpe och en riktig fighter. Nu blir det tre månaders behandling igen sen MR röntgen och PET röntgen och då hoppas vi att tumören är borta igen. 

Denna gång kommer han få intravenöst avastin en gång var annan vecka i 12 veckor. Och vart rådd av läkaren att jobba lite mindre under den tiden. Pga att Niklas är så trött i och med hjärn tröttheten och behandlingen kommer nog göra honom tröttare. 

Niklas älskar att jobba och vill verkligen men jag hoppas han lyssnar på sin kropp och läkaren.