Jobbar dag kan vara olika många timmar allt eftersom jag ej har ett vanligt 8-17 mån-fre jobb utan väldigt olika långa många timmar och olika många dagar på en vecka. Men heltids anställd och har inte råd att vara sjukskriven ens 1%.
Sen hem vara glad stöttande fru och mamma tänka ut kvällsmat och fixa den och med ett leende på läpparna samt sköta hemmet.
Orkar inte fråga om någon kan hjälpa till .
Ja! Jag får då skylla mig själv men sån är jag.
Alla är vi trötta nu det är nog ingen i denna kommun som kan ärligt säga jag känner mig pigg och allert !
Det känns nästan som att dörren blir trögare och tyngre att öppna för varje dag som går. Men jag får inte kan inte ska inte vill inte....
Tankarna bara rusar i skallen sömnen är dålig svårt att somna och sover oroligt.
Måste fixa detta jag håller ihop. Måste öppna dörren varje dag måste bara....
Ett glatt leende och bit ihop!!! Allt är bra jag är stark och orkar allt...!
Jävla gnäll kärring du är ju för fan inte ens sjuk så sluta tyck synd om dig själv,
Det är din man som är sjuk det är han som mår piss det är ju faktist han som måste få stöd och peppning samt all energi och styrka.
Han har till och med nu från 2/1 2015 börjat jobba fast han igentligen inte orkar pga av hans GBM som gör honom jätte hjärn trött. Fast på ett sätt är det bra för honom men jag önskar att det va 50-75% så han orkar. Det är för jäkligt att det är ekonomin som tvingar riktigt ärligt sjuka att jobba. När kraften behövs till orka kämpa och ha ett värdigt liv.
Men det är ju lagligt för den som är sjuk att vara trött och tyst och osocial. Det är helt ok !!
Ryck upp dig Susanne så sluta gnäll.
Och det finns andra som också mår skit och piss just nu , andra som jag älskar och som jag tänker finnas för. Denna början på 2015 måste jag vara stark och finnas till 100% för min familj och hela min familj och mina nära och kära. Och måste försöka få tillbaka vårat lilla sociala liv också. För det har vi inget nu så tråkigt men så är det.
Sorry ännu ett gnäll inlägg men e bara ärlig. Och ingen är tvingad att läsa.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar