fredag 28 november 2014

Inte många kvar

När en familj råkar ur för något svårt något hemskt, då är dom flesta vänner och kompisar puttsväck borta...
Det var såna man trodde vi var vänner med men ack vad fel vi hade. Min blogg använder jag för att hämta styrka till mig själv så jag kan ge Niklas i sin svåra sjukdom Glioblastom multiforte gbm förkortat sök och läs ang info ang detta. 

Men jag känner mig ensam otroligt ensam och jag är inte ens drabbad av samma svåra sjukdom som min min GBM .........
Men vi har tre helt underbara tjejer dom ger oss kraft energi och livsglädje 

2 kommentarer:

Julia sa...

Jag måste bara skriva till dig. Tack för att du delar med dig av så pass tung information. Eller tack.... Jag vill inte ens tänka på hur jobbigt det är som ni alla anhöriga och inte främst din man går igenom.
När jag läste om Glioblastom så blev jag väldigt ledsen. Livet är orättvist. Lova mig att ni tar hand om varann! Du verkar vara otroligt stark!
Kram från en läsare

Blondie sa...

Ja, tyvärr är det så....
Förlorade min särbo för 2,5 år sen o jag stod helt ensam i sorgen.
Min familj hade också sorg, inte bara jag. Jag har lovat att den av mina vänner som mår dåligt på nåt vis ska inte behöva vara så ensam som jag..
Kramar till dig...