fredag 28 november 2014

Ryck upp dig

Nej ! Och fy fasen vad negativ jag varit dom senaste gångerna. 
Det finns ju faktist bra saker också, än så länge så håller sig metastaserna sig på sin plats det har inte börjat växa och alla prover ser ju faktist bra ut. 
Det är ju underbart och då måste ju faktist jag vara positiv och ge Niklas samma hopp och energi för det behöver han av mig. 
Så sluta nu Sussie och deppa och gnäll för just nu mår han bra och då måste ju du också må bra och inte beklaga dig hela tiden. 
Niklas är så stark och vi måste njuta av livet. 
Dom vänner som finns dom räcker för oss. Så nu är det slut gnällt hej och hå och om några dagar åker vi med underbara vänner till sol och värme i två veckor. Ska bli så härligt att få se solen igen och känna värme.

Inte många kvar

När en familj råkar ur för något svårt något hemskt, då är dom flesta vänner och kompisar puttsväck borta...
Det var såna man trodde vi var vänner med men ack vad fel vi hade. Min blogg använder jag för att hämta styrka till mig själv så jag kan ge Niklas i sin svåra sjukdom Glioblastom multiforte gbm förkortat sök och läs ang info ang detta. 

Men jag känner mig ensam otroligt ensam och jag är inte ens drabbad av samma svåra sjukdom som min min GBM .........
Men vi har tre helt underbara tjejer dom ger oss kraft energi och livsglädje 

söndag 16 november 2014

Mina fina tjejer!

Mina fina tjejer som gör mig så varm i hjärtat och själen och ger mig så mycket även fast jag kanske ger så lite tillbaka just nu....!!



Erika 17 år Linda  23 år & Jennieffer 25 år

Noels dop 

Erika & Linda 6 år i mellan dom



Linda & Jennieffer 

Erika

Minnen

Cool Niklas min kärlek så otroligt stark man älskar dig så . Och tack för tre underbara döttrar som ger och styrka. 

Thailand  gång nr 2 -08 
Första barnbarnet 20120310 

Min kapten 



Jag 2011 december vill helst bara glömma.

Jag nu 2014 och 65 kg mindre lycklig även om det finns och känner stor rädsla.
Jag är så tacksam över familjen som står vid min och Niklas sida. Och det finns alltid ett ljus att greppa efter.


torsdag 13 november 2014

Inte som förr

Nej ! Mitt liv och vår familjs liv är inte samma som det var för 1 år sedan. Mars den 10 ånde vände våra liv. Min man åkte hem från jobbet han hade jätte ont i huvudet , jag hade blivit in ringd extra till jobbet han ringde jag tvingade honom att åka till akuten. Då började våran resa GBM och vi ska vinna !!!! 
Men hur ska jag orka ? Stark är jag! Jag miste min älskade mor -99 i cancer och hon var på tok för ung då. Mitt liv är trash jag tycker inte synd om mig!!! Bara min man och mina älskade barn. Jag vet hur ont det gör att mista sin förälder men vi ska vinna så är det. Nu kan det bara bli bättre och det ska det bli. Vi ger oss inte

tisdag 4 november 2014

Skiten håller sig!

Resan började 10/3 2014 och vi reser ännu...


Ja vi var hos läkaren idag igen, Niklas har ju läkar besök 1 gång i månaden ännu. Det som syntes på MR röntgen som blivit större är röran efter strålningen, så det var inte tumören som börjat växa igen. Riktigt stor sten som lossnade och det känns så skönt vi kan koppla av och bara vara till januari då ska Niklas röntgas igen och då ser dom hur behandlingen och strålningen tagit på glioblastomen IV även kallad glioblastom multiforte
.
Det som är med den är ju att metastaserna försvinner aldrig !! Men ingen vet när dom börjar samlas och växa igen så läkarna kommer aldrig kunna släppa Niklas fri .....!
Det är just det som är så himla jobbigt psykiskt och socialt. Sömnen för mig är inte bra oron kryper i kroppen men försöker och ska bara hålla ihop och jobba för hans skull och våran ekonomis skull. Men det är svårt, ska jag slösa bort våran tid? Ja jag har ju inget val......

Nu börjar Niklas sin femtetemodal   kur och kommer att ta sin sista temodal kur precis innan vi åker till dominikanska republiken sista tabletterna tar på planet på fredags morgonen strax innan vi landar det tar ju några timmar att flyga. Sen är han ledig från dessa tabletter till februari i varjefall. Sen får vi se ....

Livet är så jäkla hårt och gör så ont men nu ska både jag och Niklas verkligen försöka koppla bort skiten och leva av livet.
Vi var även på utvecklingssamtal med Erika på Jälla hon är ju så stark och så jäkla duktig bra betyg ingen ogiltig frånvaro knappt någon sjukdag så vi är så stolta över henne som håller ihop och fixar allt i all denna röra.

Erika sa en rolig typ slogan hon kom på när vi satt där med mentorn.
En önskan hon hade som skulle göra pluggandet mycket lättare hon har testat men har än så länge inte fått det att fungera.

Hon sa: Jag har öppnat boken och hoppats att allt hoppar in i skallen som typ fotografiskt minne. 
Och när jag har tråkigt pluggar jag det e inte så svårt. 
Tänk vilka underbara döttrar vi har dom gör oss så stolta och ger så mycket styrka. 

Älskar er Jennieffer Linda och Erika