Härlig överraskning

Igår hände en underbar sak Johan min älskade svärson friade till min älskade Jennieffer . 

Jag fällde en glädje tår när jag såg bilden. 

Dom är på Kos och där gjorde han det och hon sa JA !!!!

Åhhh hade velat varit där och sett det men nu va jag inte det. 

Jag är så glad för deras skull och önskar dom båda all lycka och många år tillsammans . 

Så vackert

Bröllopsdag What ?

Ja igår den 25/8 1990.  gifte vi oss i Husby sjutolfts kyrka , och igår då var det ju våran 24 åriga bröllopsdag men det hade både jag och Niklas totalt glömt bort.

Svärfar ringde och efter det kom Niklas och gav mig en puss och frågade!

Vet du vad det är för dag idag?

eeee.. Hm nej! 

Efter enkronan ramlat på plats kom jag ihåg. Våran bröllopsdag oj ...

Jag har aldrig förut glömt bort denna dag men denna gång hade jag inte en tanke på det alls.

Tack svärfar för att du ringde antar att det var svärmor som på minde men det spelar ingen roll tack. 

Och idag den 26/8 för exakt 24 år sedan gick Jennieffer själv utan stöd, det var planerat och önskan att hon skulle ha knatat kyrkgången upp men hon gick bara typ 4-5 stek sen föll hon. Men som sagt dagen efter då knatade hon stolt och snabbt. 

Ensamheten

Ibland känns det tungt ibland lite lättare. 

Otur 100%

Inte nog med det vi redan kämpar emot här hemma!!

Spisen pajade för 1,5 månad sedan BARA köpa ny. När vi kom hem från semestern var tvättmaskins helvetet paj BARA köpa ny. Nu igår märkte vi jaaaa gräsklipparen paj den också. 

Räcker det inte nu? 

Om den där mannen ovanför molnen funnits hade han nog inte gett oss allt detta på en gång. Man e ju inte rik när en i familjen är 100% sjukskriven och måste vara det enl läkarna ett tag till kanske börja på 25%-50% max om ca 1 mån

Hur mycket ska vi klara ? 

Orken slut

Ja som ni säkert märkt så är det total torka här på bloggen. Det beror på att jag har varken lust ork eller tid att skriva som det är just nu för oss alla i våran familj.

Vi försöker göra det bästa just nu, leva och njuta så gott det går.

Vi fick beskedet 2 dagar innan vi åkte på semester att min älskade Niklas mina fina döttrars pappa aldrig kommer att bli fri från denna jävla tumör. Glioblastom IV as celler försvinner aldrig och han kommer få gå på undersökningar var tredje månad livet ut. Så det är tungt för oss nu att ta in och smälta detta och leva så normalt vi kan. Vissa säger gör inte si gör inte så, vi vill njuta och leva ett normalt liv så länge vi kan och får. Och det ska bli många år till för vi ska vinna över kräket. Ihop är vi starka 

Den är så hatad !!!! Lev väl ta aldrig någon förgivet , du vet aldrig när du mister den / dom som står dig närmast. Ge varandra styrka, kraft och kärlek och stå vid den/ deras sida i vått och torrt den gör mer än ni / du tror...