Jag fick ett samtal sent igår kväll från Jennieffer gumman hon var nog jätte nervös för att berätta men hon tog mod till sig och gjorde det.
Mamma jag är med barn och det kom som en smärre chock men ändå inte. Jag ska alltså bli mormor!! Herre gud tänkte jag först men jag låg vaken länge inatt och funderade kanske är det inte sån katastrof kanske är det faktist ok och kanske är hon redo. Allt jag kan säga nu är att hon är över 18 år och jag kan inte bestämma vad hon ska göra och inte eller vilka beslut hon tar.
Hon och hennes kille Johan har bestämt sig för att behålla bebben och att ta steget och kämpa för att bli vuxna och att bli föräldrar till våren. Jag själv har inte riktigt smällt det hela ännu men jag är absolut inte arg eller besviken. Jennieffer har haft det jobbigt och tungt men hon har det mycket bättre nu än vad hon har haft på länge och hon verkar må mycket bättre eftersom Johan verkar vara hennes stora kärlek och hennes lugn i själen. Det kommer att bli tufft för dom båda men det är dom för berädda på och Jag själv var inte speciellt gammal när jag vart med min Jennieffer då var jag 20 år och vi fick kämpa hårt i många år men jag ångrar inte en dag av dessa.
Jag önskar dom all lycka !